fotoboxen

Ännu en dag av förundran över detta smarta och envisa (väldigt envisa) folk vi kallar barn. Varför åka i pulkan när jag kan dra pulkan, inte en liten bit utan gärna så länge det går. Spelar ingen roll hur kallt det är ute, jag ska dra min pulka... just det MIN pulka.

Då vi vuxna nu verkar -i allafall i relativt stor utsträckning - vara lovligt trötta på snö, verkar våra barn aldrig tröttna. Påklädandets ångest är som bortblåst då de likt små valrossar, kan vältra sig i de kristalliserade vattendropparna.
Nej, för egen del får det gärna vara bra nu men sonen klappar händerna som en glad säl på ecstasy åt snön och hoppas nog att den stannar ett tag till...